söndag 31 augusti 2008
Bröllop och tårar
fredag 29 augusti 2008
Fredagslyx
Och idag lyxade vi till det med att åka iväg och käka ute, vid mälaren. Fin utsikt där och så. Det var buffé med flera rätter. Jag åt såklart av allt. Vi hade inte bokat bord förrän klockan 12 ju och min mage är inställd på lunch 11:30 så jag var ju typ utsvulten. Faktiskt. Det var gott. Men servitören såg inte klok ut i håret. Liksom hår mitt på huvudet och rakat nedanför, eller hur man ska beskriva det. Det såg ut som hej kom och hjälp mig i alla fall. Men han kanske inte kan hjälpa att han har en talanglös frisör, vad vet jag. Dessutom är det ju insidan som räknas och allt det där.
Vi var rätt så många från våningen som åkte, så vi åkte i tre bilar. Chefen åkte i min bil och på väg tillbaka skulle vi åka förbi hennes hus och hämta något. Värsta villan. Vi var såååå sugna på att få se hur det såg ut inuti. Hon har nämligen rykte om sig att ha väldigt god smak så det är säkert väldigt fint där inne. Men det blev liksom "fråga du", "nej, fråga du" och till slut så vågade ingen och så åkte vi därifrån. Typiskt. När vi hade värsta läget...
Men nu är jag i alla fall i Borlänge. Bröllop i morgon ju. Längtar tills dess. Så det är bäst att jag ser till att få lite skönhetssömn nu. Vill ju gärna kunna matcha den fina klänningen som jag har köpt...
torsdag 28 augusti 2008
Kylskåp och hissdramatik
Häromdagen kom det ett mail till hela min avdelning där det gnälldes på ett kylskåp som det tydligen var någon annans tur att städa ur nu för det låg någon extremt äcklig melon där. Det var bara det att ingen förstod vilket kylskåp (eller vilken melon) som åsyftades. Kylskåpet skulle tydligen stå vid ett fönster, men det gör inte kylskåpet på våran våning. Det var ingen som ville kännas vid en snuskig melon heller. Ungefär en förmiddag gick åt till att diskutera och fundera över detta mysterium. Till slut, efter kontakt med avsändaren till mailet (någon kunde inte hålla sig), visade det sig såklart att mailet skickats till fel avdelning. Kylskåpet i fråga befann sig i Södertälje. Så var det mysteriet löst.
Och idag var det Fikaklubb-dag. Det är alltid någon som bakar till eftermiddagsfikat på torsdagar i våran klubb, vi har såklart en lista. Det finns en viktig - och STRÄNG - regel: det måste vara mycket onyttigt, helst mycket smet och klet. Torra skorpor eller mariekex godtages icke. Och som vi hade längtat efter fikat idag...! Förra veckan skulle det nämligen ha varit premiär efter semestrarna och det var inte bara jag som hade sett fram emot det hela dagen, ja hela veckan, ja kanske hela sommaren...Det var bara det att den bak-ansvarige GLÖMT att baka. Snudd på kriminellt, alltså. Hela eftermiddagen dog. Hon blev lynchad nästan av frustrerade fikasugna. Och idag funderade vi över vad det skulle bli för straff för denna grova synd. Det lutar åt att hon tvingas baka något riktigt avancerat, typ wienerbröd, när det blir hennes tur nästa gång.
Det är också lite hiss-dramatik på jobbet. Vi har två hissar (som tydligen är från stenåldern) och elva våningar. Man åker jämt hiss. Men nu har den ena börjat låta mycket konstigt, skriker liksom och skuttar. Mycket otäckt. Man kliver in, den börjar leva om, man tänker: "Har jag kissat?", "Har jag mat med mig? Ja, jag har matlådan i påsen", "Har jag något att dricka? Nej, det har jag inte" och "Nu dör jag". Resultatet har blivit att ingen vågar åka i denna hiss, varför alla måste åka i den andra. Vilket i sin tur leder till att man måste vänta typ en kvart innan hissen kommer och när den väl kommer är den knökfull och någon muttrar "glöm det" innan hissdörrarna stängs igen. Vilket i sin tur leder till att alla tar trapporna. Vilket i sin tur leder till att det blir trängsel i trapporna och kollisioner med kaffekoppar där. Föresten är det urjobbigt att gå i trapporna när man jobbar på våning 7. Man är så anfådd när man kommer upp att man inte kan föra en normal konversation med någon på flera minuter. Men hey, det är ju bra träning för rumpan i alla fall.
I övrigt har det varit en lugn vecka. Jag har insett att det är höst, eller i alla fall nästan. Bönderna tröskar och det brukar ju betyda att sommaren är slut. Så jag har planterat höstblommor (ljung, aster och så) ute, det blev fint. Det var liksom inte så snyggt längre med de halvdöda penséerna...
Det börjar bli mörkt på kvällarna också, har jag märkt. Det är ju inte så skoj. Men en sak är i alla fall bra med mörkret och det är att man kan ha fin belysning i trädgården. Som den här...
Min grillplats.
Det blir mysigt då. Belysning är allt, brukar de säga i inredningsprogrammen på TV. Annars är det främst bröllopet i helgen som hägrar. Ser fram emot det sååååå....
lördag 23 augusti 2008
Jocke spårar och matte badar
Jag tror att Svante är lite piggare idag. Febern har gått ner lite och han har ätit några matkulor. Det är ju bra. Men han är fortfarande ganska låg och kissrundorna går i snigeltempo. På tal om kissrundor så var jag ute och gick lite sakta efter grusvägen här hemma med hundarna. Så kommer grannen i sin bil och jag drar automatiskt med mig hundarna och hoppar över dikeskanten. Har gjort så sedan Svante var valp för då hade han en tendens att "jaga" bilar och så får ju bilarna mer plats på det viset (Svante tar ju upp typ hela vägen). Jag brukar alltid säga åt honom att stanna och så går allt smärtfritt. Men idag så var jag väl lite tankspridd och så tänkte jag att Svante är ju sjuk och orkar nog inte hitta på så mycket tok, så jag sa inget utan stod bara där och höll lite löst i kopplet. Av någon anledning fick han dock för sig att han skulle "jaga" grannens bil och jag - som är helt oföreberedd - åker med i kopplet och druttar på ändan rakt i det vattenfyllda diket. Blöt om exakt hela benen, rumpan och skorna. Mediumskönt faktiskt. Ett "jävla hund", undslapp mig nog tyvärr. Men som vanligt är det förstås inte hundens fel, utan den som håller i snöret. Han var dock billig där för ett ögonblick, såg annonsen på Blocket "hund säljes, 1 kr" framför mig...men det gick fort över såklart. Och man får väl se det som ett gott tecken, antibiotikan verkar ju ha gjort honom pigg nog att jaga bilar och det är ju under omständigheterna något bra. Men jag har ju gjort skönare saker än att traska hem dyngblöt om hela byxorna...
Jaja, no danger on the roof. Byxorna torkar, solen har varit framme idag och jag har varit duktig och rensat ogräs. På det stora hela en ganska bra dag alltså.
fredag 22 augusti 2008
Klippkort på Strömsholm...
Jag var trött som en gnu igår och hade tänkt gå och lägga mig tidigt. Så blev det emellertid inte, eftersom Svante-pluffen blev sjuk igen. Återfall på lunginflammationen var jag 99 % säker på eftersom han hade exakt samma symptom som tidigare.
I fyra timmar fick vi vänta innan vi ens fick träffa en veterinär. Tydligen hade alla djur i hela länet blivit akut sjuka samtidigt, så det var lång kö. Dessutom blev vi förpassade till ett litet trångt infektions-väntrum, för sådana som misstänks ha något smittsamt. Det var inte mysigt alls där, det fanns till exempel ingen TV där som det gör i det stora väntrummet (lite orättvist var det ju liksom att de andra fick titta på Bolibompa och inte vi). Så där satt jag och Svante och en kvinna med en Vorsteh-valp. Men det räckte, för fler hade det nog ändå inte fått plats...
Det är tråkigt att vänta. Dessutom var jag trött som två gnuer vid det här laget. Om inte kvinnan med valpen hade envisats med att gå ut och rasta valpen med droppställning och allt typ en gång i halvtimmen så hade jag nog somnat. Precis när man är på väg att somna kommer droppställningen rasslandes, då går det ju liksom inte... Hungrig var jag också. Inte blev saken bättre av att dottern till kvinnan med valpen kom med mat till dem. Det luktade hur gott som helst...
Men mest synd var det förstås om Svantisen. Han var så trött, stackarn, eftersom han hade svårt med andningen när han låg ner och därför inte ville lägga sig. Han hade stått och gått omkring och flåsat i hur många timmar som helst, säkert i stort sett hela dagen. Då är det ju inte konstigt att man blir trött. Feber hade han ju också. Till slut lade han upp huvudet på ett tvättställ som fanns där, slöt ögonen och försökte sova stående i någon minut. "Snälla Gud, var lite schysst och låt det bli vår tur nu", tänkte jag. Men Gud kanske har genomskådat att jag inte är särskilt troende, för först runt midnatt blev det vår tur...
Vi behövde i alla fall inte göra någon lungröntgen, eftersom det var så pass tydligt att det var lunginflammationen som kommit tillbaka. Istället har jag fått en ny, längre kur med antibiotika och så blir det ett återbesök med röntgen om 2-3 veckor. Så nu har jag en liten sjukling här hemma igen. Jag hoppas verkligen att antibiotikan fungerar den här gången, så att han inte hunnit bli resistent eller något. Det är ju min jättebebis detta, han måste bli bra!!!
Tänkte åka till spårkursen ikväll i alla fall och lägga ett spår. Jocke får rycka in som reserv och gå spåret, tänkte jag. Han kommer att bli överlycklig över det. Han är faktiskt alltid mycket nöjd när brorsan (Svante) äter medicin eftersom jag alltid lindar in tabletterna i någon korv eller leverpastejbit. Och då blir ju följden att även Jocke får smaka korv och leverpastej. Det måste ju vara rättvist.
onsdag 20 augusti 2008
Tack, herr brevbärare!
Sedan kom jag på att jag faktiskt saknar Linus. Sedan kom jag på att jag faktiskt saknar Linus så mycket att jag måste köpa en DVD-box med honom. Och idag kom brevbäraren med den!
Jag är sååååå nöjd!
Fyra timmar och 20 minuter underhållning. Det är ju inte klokt. Då behöver ju inte jag sitta sysslolös i helgen om det regnar. Det är ju bra. Men man kan ju undra om den fräsande linjegubben fortfarande är lika rolig efter fyra timmar...?
Värsta hippan!
Vi bjussade på lite champagne medan hon fick svida om till den noga utvalda möhippe-kostymen. Kostymen bestod av urtvättad pyjamas, grön långhårig peruk, enormt stora solglasögon formade som stjärnor (lila) och en banderoll som det stod "L:s möhippa - Sista natten med gänget" på. Hon har aldrig varit sötare!!!! Hehe. Lägger dock inte ut någon bild. Var man inte på Kupolen och såg henne göra succé med att sälja fräckisar och be om äktenskapsråd så får man skylla sig själv...(och så skulle jag antagligen bli mördad med ett par lila stjärnglasögon en mörk natt av någon i grön peruk om jag lade ut bilderna).
Man har aldrig varit snyggare....hm.
Till sist var det dags för lite relax i badtunnan. Den hade till vår lycka hunnit bli uppvärmd till 41 grader istället för 20 som vi fasade för...härligt!
Kvällen avslutades sedan med middag på Broken Dreams och tjejsnack natten lång. Och jag åt så mycket att min mage kändes som en badboll uppblåst till bristningsgränsen. Den kändes till och med fortfarande likadan nästa morgon när jag vaknade....det är tur att vi tjejer har en extra glassmage.
Sammanfattningsvis så blev det en väldigt lyckad hippa. Hoppas att L också tycker det, allt var ju för hennes skull. Men jag har blåmärken på konstiga ställen, bland annat ett på vardera bicepsmuskeln...märkligt.
måndag 18 augusti 2008
"Det är 18 veckor kvar till jul...!"
Och fem minuter senare ringer telefonen. Herregud, jag har ju inte ens hunnit slå på datorn! Och jag är ju helt utloggad hela jag efter semestern. Vem är jag? Var är jag? Vad gör jag här? Vad gjorde jag för fyra veckor sedan? Vem ringer nu? Jag kommer inte ihåg nånting. Vad vill någon? Vänta, ska bara kolla i akten. Ursäkta, jag har haft semester och är inte på banan riktigt än. Säger nåt bra. Antecknar. Lägger på. Får ta tag i det där senare.
Men efter ett morgonfika, lite kackel med tjejerna i landskapet och lite strukturerande av hjärnceller börjar saker och ting falla på plats igen. Det känns som vanligt, nästan som att jag aldrig varit borta.
På morgonfikat hade vi en intressant diskussion om Brolles hår och vilka godisar som Elin Lanto skulle köpa på macken i Enköping. Några lyckostar (?) till kollegor bor ju där och brukar se kändisparet då och då. Han ser tydligen inte klok ut i huvudet i verkligheten heller. Undrar hur han skulle se ut om han inte sprejade upp håret sådär? Måste ju vara en konstig klippning därunder. Jaja.
Vi har också hela dagen haft en hätsk diskussion via mail om det är för mycket att lägga 100 spänn var till chefens 60-års present. Nästan komiskt att följa diskussionen faktiskt. Väldigt modernt att föra samtalet över mail också.
På mitt jobb är också matlådorna ett hett samtalsämne vid lunchtid. Man får skämmas om man har korv och makaroner. Men om man har något riktigt kulinariskt som doftar gott så kan man få många avundsjuka blickar. Och har man tur (eller otur) kan man få maila receptet till typ 100 kollegor. Själv hade jag ingen aning om vad jag hade i min matlåda idag förrän jag öppnade den. Bara grabbade en ur frysen i morse och hoppades på det bästa. Det var spaghetti och köttfärsås. Det är okej, men jag får nog inte maila ut något recept... Idag var det mest fokus kring det "krig" som pågår mellan två kollegor om vem som har störst salladsburk. Mycket underhållande. "Han" hade en riktigt stor burk idag, full av sallad. Nästan synd att jag inte är på plats imorgon för att se om "hon" tar en glassburk imorgon, som hon hotade med...
När jag skulle åka hem såg jag att räcket framför bilen på parkeringsplatsen måste ha flyttat sig närmare bilen. Hm. Eller så var det så att jag parkerade väldigt nära räcket? I alla fall så nuddade extraljusen räcket, det var nog inte ens en millimeter emellan. Blev lite orolig och fick otäcka flashbacks. Jag har nämligen råkat köra sönder extraljus förut, och dom är inte billiga ju. När jag hade min volvo förut, med två extraljus på, skulle jag parkera på mitt dåvarande jobb utanför en mataffär. Det stod en betonggris där. Hungrig måste han ha varit också, för han åt upp det ena extraljuset. Eller okej, jag körde rakt in i betonggrisen och kraschade det. Extraljuset alltså, inte betonggrisen. Klantigt. Sen när jag åkte hem så kraschade jag det andra inne i carporten. Dubbelklantigt.
Jag har börjat inse att jag nog har begåvats med en klantighets-gen. Jaja. Men den här gången klarade sig extraljusen i alla fall. Och så är det ju "bara" 18 veckor kvar till jul.
söndag 17 augusti 2008
Jobbångest
torsdag 14 augusti 2008
En tur till Skåne
Jag har gjort följande:
- turistat på Österlen
- sett Zlatans hus i Malmö
- konstaterat att dom har blåa (!) övergångsställen i Malmö
- paddlat kajak i ungefär 2 minuter (det var vingligt och jag var nybörjare)
- återupplevt gamla barndomsminnen i Åhus
- ätit Åhusglass i Åhus (fast det var egentligen inte Åhusglass, men den var god ändå)
Sammanfattningsvis så har jag haft väldigt trevligt, även om vädret kunde lämna en del övrigt att önska...
Nu är jag trött. Det gäller på att nöta i vänsterfilen på E4:an en hel dag.
lördag 9 augusti 2008
Stolt matte
Var lite fundersam för detta är ju en hund som jagar med synen och inte med nosen. Och tidigare har han klarat spåren men han har ibland glömt bort vad han håller på med och plötsligt börja tugga på pinnar och så. Men inte idag! Idag tog han spåret som ingenting. What a star!
Och så fick han flirta lite också med sin "tjej", en varghundsflicka. Han kände sig som stans snyggaste. Så nu ligger han glad och nöjd som en klubbad säl i sin säng med benen åt alla håll...
Jocke blev lite avis, för han ville ju också gå spår. Men han fick i alla fall köttbullar, "gratis", och blev nöjd ändå.
onsdag 6 augusti 2008
Sniglar är också människor
Innan jag klippte var jag dock tvungen att kontrollera om det fanns några sniglar på gräsmattan. När det har regnat brukar det komma sådana där tjocka vita sniglar med stort hus. Och mycket riktigt, en liten krabat hittade jag. Jag lyfte över honom på andra sidan staketet. Man vet ju aldrig, han kanske har en snigelfru någonstans som blir jätteledsen om han blir sönderklippt. Sådant vill man ju inte ha på sitt samvete.
Och så skulle jag trixa lite med gräsklipparen vid en stor buske och backade rakt ner i trädgårdsdammen! Just snyggt. Vatten upp till knäna. Jag undrar vad Gud eller vem det nu är som bestämmer där uppe, tänkte då. Jag hade ju räddat snigeln! Gud kanske tyckte det var dags attt mina gräsklipparskor blev tvättade, de har ju blivit ganska gröna med tiden. Finns det gräsklippare med backvarnare? I så fall ska jag ha en.
Men man börjar ju verkligen fundera om det vilar någon förbannelse över kombinationen mig själv och en gräsklippare. Ska det fortsätta så här får jag sätta på mig störtkruka och simdynor när jag ska klippa i fortsättningen...
Nåja, djungeln är ett minne blott nu i alla fall. Alltid något.
Bad hair day
Tur också att jag inte ska på gala-middag utan bara till träningen.
tisdag 5 augusti 2008
It's raining...rain.
måndag 4 augusti 2008
Bloggar från Djungeln
Av naturliga skäl blir det därför ingen gräsklippning. Det är dumt, för det skulle verkligen behövas. It's a jungle out there. Jocke har varit bussig och ätit lite av gräset, men han är tyvärr inte så snabb och inte blir det så jämnt heller...Faktiskt så syns det inte över huvudtaget.
Det blev faktiskt inget degande in the soffa i går kväll. Åtminstone inte i min egen soffa. Cyklade över till granntjejen (gissa färgen på cykeln...?) för att hämta min post som hon haft vänligheten att omhänderta när jag varit borta. Och så blev jag bjuden på kladdkaka...och det kan man ju inte motstå. Vi satt och snackade till...ja, sent.
Men idag har jag i alla fall satt in en motattack mot allt ätande den senaste tiden, jag åkte nämligen och tränade på Friskis på förmiddagen. Och sen har jag storhandlat på ICA eftersom kylskåpet gapade tomt och så kan man ju inte ha det. Självscanning är verkligen himla smidigt måste jag säga. Och eftersom jag tidigare (när jag pluggade) har jobbat i kassan så är jag ju van att "blippa". Men en tant försökte lite fräckt tränga sig före mig i kön. Kassörskan såg det hela och påpekade att jag var före henne, men jag lät tanten gå före ändå. Jag hade inte bråttom, jag har ju semester. Men det är lustigt att det är pensionärerna som verkar ha mest bråttom och ska trängas i kön, de som har hur mycket tid som helst...
Glömde dock köpa jordgubbar. Är jätteledsen över det, faktiskt helt förstörd. I love jordgubbar. Att man alltid ska glömma något....och att det den här gången var det allra viktigaste! Men kan ju inte åka in 2 mil till stan bara för att köpa det. Blir dyra jordgubbar det...
Jaja, what to do när det regnar? Jag är parkerad i soffan. Kanske en film, en bok eller senaste amelia.
PS. Cykeln är förstås lila. DS.
söndag 3 augusti 2008
Home sweet home
Huset stod kvar när jag kom hem i alla fall. Och gräset hade förökat sig som väntat, så det blir väl ett varv med klipparen imorgon. Men faktiskt så har också min fina Mårbacka pelargon börjat blomma medan jag varit borta, fina ljusrosa blommor. Den har levt i många år den...Jag älskar pelargoner. Egentligen tycker jag mest om röda (i blå krukor), men den här är ju en Mårbacka. För de som inte vet det är Mårbacka typ pelargonernas Roll's Royce....
Min Roll's Royce.
Förstår att det måste vara oerhört fascinerande att läsa om mina blommor, men fördriver lite tid innan Bones börjar kl. 20. Då blev det lite blajjande här...
Tonight blir det i alla fall bara dega in the soffa. Men jag var i alla fall duktig och städade huset innan jag åkte, så jag har kommit hem till ett skinande rent hem. Härligt.
lördag 2 augusti 2008
Kvalitetstid med mormor
Umgåtts lite med A också, det har vart skoj. Vi tog ett glas vin på en uteservering vid hamnen i Umeå i torsdags kväll. Det var världens åskväder, men trevligt ändå. Vi tog bara ett till glas tills stormen bedarrat innan vi cyklade hem igen...
Och jag har ätit så mycket de här dagarna. Det ska ätas frukost, sen ska det fikas, sen ska det ätas lunch, och efterätt till det, sen ska det ätas glass, sen ska det fikas igen, och sen ska det ätas middag med efterätt igen och till slut ska kvällen avslutas med en massa godis. Herregud, om jag hade stannat några dagar till hade jag kunnat lämna kvar bilen här och rullat hem på egen hand. Det är väl ändå nästan bara nedför. Men hon menar ju väl, mormor...
Imorgon ska jag i alla fall åka hem. Borta bra men hemma bäst. Längtar hem lite nu faktiskt. Tyvärr kommer det ju att ta hela dagen, drygt 60 mil. Men det är ju kul att köra bil. Och så kan jag spela hög musik och skråla med för full hals hur mycket jag vill. Nice.