Inspiration!

Jag blir så inspirerad! Nu ikväll satt jag kvar en stund på jobbet och jobbade undan en del, när plötsligt en karl började hojta i korridoren. Jag stack ut huvudet från mitt kontor och fick se en stor schäferhund (jättefin!) och en väktar-kille (ja, ganska fin han också! :-P) komma spatserande… Tydligen hade något larm gått (jag hoppas att det inte var jag som satt igång det!), men jag hade inte märkt något. Jag fick visa upp legitimation och lite så. Lite lagom action sådär på torsdagskvällen…
Men anledningen till att jag blir inspirerad är såklart inte att jag kan känna mig trygg på min arbetsplats på kvällstid – utan inspirationen består såklart i att det är så härligt med hundar som ”jobbar”. Jag hade gärna hälsat lite närmare på herr Schäfer, men tänkte att det nog inte var lämpligt när denne var i tjänst. Inte för att jag är rädd, utan mer för att inte störa en hund i arbete liksom.

Jag vet, jag är en riktig hundnörd – det bara är så. Men tänk vad mycket man kan göra med en hund ändå! Jag brukar träffa på en kille med en labradorvalp här hemma ibland när jag är ute och går med Jocke och han håller på att utbilda den till blind-hund. Underbart! Man kan verkligen lära en hund att göra vad som helst. Tänk alla hundar som är ett stöd för handikappade, som räddar människor som håller på att drunkna, som jobbar för polisen på olika sätt…

Det är nästan så att jag skulle kunna sadla om till polis bara för att kunna bli hundförare, faktiskt.

Tillbaka till inspirationen. När jag ser en hund i arbete – som idag – tänker jag alltid att ”fasen, Jocke, nu måste vi lära oss lite bra och nyttiga saker”. Något annat än ”snurra runt” och ”sitt vackert”, liksom. Nu är ju inte Jocke någon Schäfer utan en Cairnterrier. Med det menar jag att han kanske inte har den där viljan att ”vara till lags” på samma sätt som en brukshund har, utan han är mer som en…eh, terrier. Samtidigt bara måste jag berätta att det faktiskt finns en Cairnterrier som jobbar som räddningshund och räddar människor ur rasmassor. Det vore något det, Jocke!

Terrier eller inte, så är Jocke faktiskt väldigt intelligent och lättlärd. Han har alltid varit en stjärna när vi har gått kurser och så. Så nu jäklar ska vi lära oss lite bra saker! Allt som krävs är ju en köttbulle eller två. Jag undrar vad vi ska börja med bara…? Tända och släcka lampor? Stänga lådor? Jag måste fundera ut något bra.

Allt flöt föresten på bra med min öppen spis-leverans imorse. Budkillen bara bar upp lådorna utan att jag ens behövde föreslå det. Se där! Så nu ska jag bara montera ihop det. En annan dag…

Jag har lagt märke till ett litet dilemma också när man åker spåris och buss, nämligen att på vissa säten når man (läs: jag) inte ens ner till golvet med fötterna! Det kanske säger mer om min storlek än om sätets, men ändå… Fast egentligen så gör det inget. Det är väl en härlig känsla att kunna dingla med benen…? Freedom, liksom.

Jaha. Nehej. Man kanske skulle knata över till Konsum och köpa en påse köttbullar?

Stackars mig...

Det är lite synd om mig just nu. Jag har nämligen åkt på någon slags inte alls skön hosta. Uäää! Jag föredrar verkligen normala "snor-förkylningar" framför detta. Hostandet är mycket jobbigare. Det gör ju nästan ont ibland. Och det är ju inte skönt när det gör ont. Dessutom känner man att man stör alla hela tiden. Inte får man sova särskilt bra heller, när man vaknar av hostattacker hela tiden....

Jag kan berätta också att det är väldigt jobbigt att sitta i domstolsförhandling när man har hosta (jag kan berätta det eftersom jag naturligtvis inte har vett att stanna hemma från jobbet om jag inte är i princip döende). Man får äta halstabletter som om det vore knark, liksom. I slutet av dagen mår man därför ganska illa... (har inte varit särskilt hungrig på flera dagar nu - hmm). Men det är oundvikligt. "Å-nej-jag-kommer-att-hosta-snart-och-störa-alla-och-allting-IGEN"-känslan är skitjobbig ju och måste kvävas i sin linda till varje pris, därav det stora halstablett-intaget. Fast man får ju vänta med tabletten in i det längsta ändå liksom (förpackningen ska ju räcka hela dagen!), ungefär till den tidpunkt då ögonen nästan ploppar ur ögonhålorna om man inte får hosta snart. Hemskt!

Jag blir lite ledsen för att detta elände gör att jag inte kan träna också. I  måndags var det t ex ett jätteroligt dansaerobics-pass som jag inte kunde gå på och idag ett MRL-pass... Jag vill ju så gärna!!

Men tror att det är lite bättre idag, dock. Och på söndag - när det är bugg igen - är jag naturligtvis frisk och på G igen! Dessutom vore det ju himla bra att vara frisk till nästa vecka då jag och Jockeskrutt ska ta oss upp till Dalarna för att fira pappsen som fyller 60 år.

Jag har i alla fall piffat upp mitt hostande liv lite genom att gå till frissan idag! Det blev toning, slingor och klipp - känns fräscht och fint! (Lite svårt dock att hosta - och även knarka halstabletter - när man sitter hos frissan, eftersom händerna är under det där skynket (man kan ju inte hosta utan att hålla för!), vilket fick till följd att ögonen nästintill ploppade ur sina hålor ett flertal gånger. Men jag överlevde, och ögonen är fortfarande på plats.)

Som vanligt envisas dom med att platt-tånga håret... och som vanligt vet ju alla som känner mig att jag inte orkar/hinner hålla på att platt-tånga det särskilt ofta. Så vilt och lockigt it is snart igen - typ imorgon efter duschen. :-P Men såhär KAN det se ut i alla fall!

Nu är det bara Jockes hår kvar, innan vi båda ser anständiga ut. Han är verkligen långhårig nu. Jag måste kanske ta tag i hans frisyr i helgen så vi inte får skämmas på pappas kalas...

Imorgon ska det komma en leverans till mig, apropå något helt annat - en sådan där öppen spis av fejk-modell, som man inte behöver någon skorsten till och tänder med spisbränsle. Den är anpassad för hörn och ser ut såhär...

Bild: Ellos

Det jobbiga är ju naturligtvis att jag måste stanna hemma några timmar från jobbet för att agera välkomstkommité till underverket. Dock skaplig tidsram - mellan klockan 10.00 och 12.00 - i alla fall. En annan jobbig sak är att de tydligen inte bär upp eländet åt mig. Jag lever därför just nu på något slags hopp att jag ska orka kånka upp den här för alla tre trappor på egen hand (Jocke är ju inte mycket till hjälp i det här avseendet). Om det skulle råka vara ett alltför stort paket för lilla mig får jag väl koppla på charmoffensiven och hoppas att leverans-killen (för jag antar helt fräckt att det är en kille) vaknat på sin bästa sida...

Jag tror att det kommer att bli superfint i alla fall! Jag saknar ju min braskamin som jag hade i huset, nämligen. Myyyyyys! Och kan man inte ha en riktig braskamin får man ta det näst bästa... Den är som gjord för mitt tomma hörn i vardagsrummet, dessutom.

Jag ska nog ställa något lila - typ ett stort fat - på den, tror jag.

Bugga is the shit!

Redan söndag igen...jag hinner inte med! Galet.

I torsdags eftermiddag och kväll hade vi en tillställning på jobbet för att inviga de nya lokalerna - det var faktiskt riktigt trevligt. Det bjöds på snittar, mat, vin och lite underhållning... Man hade ju en morgondag att tänka på, så för min del blev det ganska lugnt ändå. Men som sagt, trevligt!

Och i fredags var vi faktiskt ett gäng som gick till Casinot där Scotts spelade, för att dansa lite bugg och fox! Det var kul att få praktisera bugg-talangerna (?) i verkligheten lite... Men jag måste säga att veteranerna som var där och dansade är grymt duktiga! Det var ju inte alla turer man hängde med på... särskilt inte när en kille skulle dansa någon slags dubbelbugg med både mig och J SAMTIDIGT! Det kändes som lite överkurs för våran del! Men det var kul, helt klart. Och man lär sig... :-) (Exempel på lärdom: svårt att dansa fox i snäv kjol - inte snäv kjol nästa gång!). Men huvudsaken är väl att man har roligt... Och det ÄR verkligen hur roligt som helst. Mera, mera, mera...

Igår kände jag någon slags analkande hängighet - förkylning? Usch, vill INTE ha! Så jag tog det lugnt hela dagen... tittade på djurprogram i flera timmar! Hundar, apor och sälar som hade någon slags grej på nosen som de kunde blåsa ut till en stor påse... Konstigt. Aporna var roligast att titta på. En orangutang som satt och rodde en liten båt och en annan som satt på en brygga och tvättade strumpor...! Det är ju nästan så att man skulle vilja ha en sådan här hemma... Det kanske inte är normalt att titta på djurprogram i flera timmar? Jaja. Det är mysigt på något sätt i alla fall. :-)

Tyvärr har jag ju varit tvungen att gå några promenader med Jocke också. Jag säger tyvärr endast för att vädret har varit (och är väl fortfarande) hopplöst. Det BLÅSER något så kopiöst nämligen. Den enda som är road av detta är ju förstås Jocke, eftersom han kan jaga löv till förbannelse då...

Jag har plockat bort årets första fästing på Jocke också - igår. Usch...de är så äckliga! Men det betyder kanske att det verkligen är vår nu...? Jag undrar om det är mycket smittade fästingar här nere...
Igår kväll var jag sedan på en avslutsningsfest för tre kollegor som nu ska lämna oss för nya äventyr. Det var jättetrevligt där! Bjöds på goda tilltugg och dryck. Synd bara att jag, som sagt, kände mig lite hängig. Men man kan väl inte vara på topp jämt, kanske...

Hängigheten håller tyvärr i sig även idag, men jag liksom vägrar att känna efter ordentligt eftersom det är buggkurs och fridans ikväll som jag absolut inte tänker missa! Så jag låtsas inte om den där hängigheten, helt enkelt. Jag ska ta tag i mitt hushåll (tvätt, städ och disk) som tyvärr håller på att förfalla... Eller så kanske man kan titta på något trevligt djurprogram? :-P

Men först - ut med Jocke och jaga löv!

Påsk & picknick & sånt

Det jobbigaste med att inte uppdatera bloggen så ofta är att det blir så mycket man måste uppdatera den med när man väl gör det. Som nu, till exempel (känsliga läsare varnas för mastodont-inlägg).

Det har varit påsk! Då hade jag mina kära föräldrar här på besök i drygt en vecka - det var hur mysigt som helst. Och även om det egentligen inte var meningen att det skulle grejas så mycket med lägenheten, så blev det så ändå. Visst, vi gick promenad på Ramberget, åkte in till stan och shoppade och åt på uteservering och sådant också - men största delen av tiden spenderades nog ändå på IKEA och i min lägenhet med slagborren i högsta hugg. Vi har hängt upp lampor och gardiner, skruvat ihop ny TV-möbel och nytt soffbord, kopplat in surroundljud...och ja, gjort förjäkla fint i lägenheten helt enkelt. Orkidéer har jag i mitt köksfönster nu också - I like! Dessutom är jag nu stolt ägare till en ny frys, ett nytt kylskåp och en ny diskmasin - allt i rostfritt. Diskmaskinen är dessvärre inte inkopplad såklart, men det är åtminstone ett steg närmare till att få slippa diskbergs-problematiken. Halleluja!

Nyförvärvet. Bilder på det övriga kommer

kanske senare när andan faller på..

Världens bästa mamms och papps!

Som om inte detta vore nog, så har också kakel och klinker samt diverse tillbehör som man tydligen behöver för att lägga dessa på plats inhandlats till mitt köksprojekt. När vi hade plockat på oss klinkerplattorna och kaklet så frågade Bauhaus-killen om det var något annat vi behövde. "Ja, något att sätta fast det med också", svarade jag. Bauhaus-killens ansiktsutryck var obeskrivbart. Han funderade nog över om okunniga jag verkligen skulle klara av detta och var kanske till och med lite nöjd över att det inte är hans kök som jag ska lägga klinker i. Men jag tänker; hur svårt kan det vara...? Jag har googlat. Där finns svaret på allt!

Fast jag måste erkänna att jag bävar lite inför just detta med klinkersen. Men det är nog mest att jag drar mig lite för att sätta igång, för då måste jag ju liksom göra klart det hyfsat på en gång också...

Den här helgen har jag till exempel hittat massor av ursäkter för att inte behöva börja. Fint väder, heter den främsta av dem. Och det är ju faktiskt en rätt så bra ursäkt tycker jag.

Igår lördag så hade jag planerat in en picknick-promenad med Jocke, eftersom det var strålande sol på morgonen. Men så åkte jag iväg och tränade ett MRL-pass först och när det var slut hade någon plötsligt blåst in en massa moln över hela Göteborg. Och ändå var denna någon inte nöjd, utan fortsatte att blåsa. Så det som hade verkat som en så bra idé på morgonen, var kanske inte en lika bra idé längre... Men vi genomförde den ändå! Till Hisingsparken bar det av...

Herr och fru And var ute och simmade

(det är den färgglada som är herren, men det visste ni väl redan).

Jocke vaktar picknick-väskan!

Min fina!

Dumma moln. Men fin utsikt. Det pågick en fotbollsmatch

där nere också. Spännande.

Det här hade ju kunnat bli en bra bild om inte Jocke

 hade blivit halv... Men vad är väl en bal på slottet...

Jocke jagade löv ungefär 95 procent av tiden...

(jag har väl sagt att han är snart 8 år - dvs en sisådär 56 människoår?)

Kaffe, nej tack. Varm choklad!

Någon är farligt nära den där korvmackan...

Vi var kulturella i 2 sekunder och tittade på den här

fornborgen också. Jag tror åtminstone att det

är det här som är fornborgen. Det var lite dåligt skyltat...

För alternativet var det här - och det är ju då rakt ingen fornborg!

Det ser ju till och med jag.

Idag söndag har däremot vädergudarna verkligen bjudit till. Vilken dag - nästintill sommarvärme! Därför var ju jag och Jocke tvungna att ge oss ut på ännu ett picknick-äventyr. Den här gången ville jag uppleva lite Saltkråke-känsla så vi styrde kosan mot Amundsön. Oj, vad det var fint där! Jag skulle lätt kunna bo där i trakterna, kändes det som... Jag tror i vart fall att jag har hittat ett av Göteborgs finaste ställen, helt klart.

Lika bra att kissa in stället på en gång, så att det inte blir

några missförstånd...

Fika snart!

Ah, vad skönt i solen... Jag somnade nog till och med en stund.

En så'n karl!

Hahaa...här har jag fått till en snedlugg à la 80-tal

utan hårprodukter...

Hej och hå...

Det finns något för alla på den här ön... :-) Just den här delen

kommer jag kanske att undvika när det blir badväder.

 Men jag råkade faktiskt passera ett solande par som var

 spritt språngande... Jag gick rätt snabbt förbi, faktiskt.

Skön sitt-stil.

Ja, det var en underbar dag! En underbar ö! Men vi höll på att gå vilse, tror jag. Jobbigt, eftersom vi hade lite bråttom till bussen som bara gick en gång i timmen... Av någon anledning gick vi runt, runt och hamnade hela tiden vid nakenbadet. Skumt. Till slut kom vi oss därifrån i alla fall...

Den underbara dagen har sedan avslutats med lite buggkurs. Riktigt skoj faktiskt! Vi var till och med där lite före för att delta i "fridansen" - lite skillnad att få dansa med de som kan sina saker.

Men oj, vad klockan plötsligt blev mycket! Så här sent får ju inte jag vara uppe när jag ska jobba imorgon...