Stackars mig...

Det är lite synd om mig just nu. Jag har nämligen åkt på någon slags inte alls skön hosta. Uäää! Jag föredrar verkligen normala "snor-förkylningar" framför detta. Hostandet är mycket jobbigare. Det gör ju nästan ont ibland. Och det är ju inte skönt när det gör ont. Dessutom känner man att man stör alla hela tiden. Inte får man sova särskilt bra heller, när man vaknar av hostattacker hela tiden....

Jag kan berätta också att det är väldigt jobbigt att sitta i domstolsförhandling när man har hosta (jag kan berätta det eftersom jag naturligtvis inte har vett att stanna hemma från jobbet om jag inte är i princip döende). Man får äta halstabletter som om det vore knark, liksom. I slutet av dagen mår man därför ganska illa... (har inte varit särskilt hungrig på flera dagar nu - hmm). Men det är oundvikligt. "Å-nej-jag-kommer-att-hosta-snart-och-störa-alla-och-allting-IGEN"-känslan är skitjobbig ju och måste kvävas i sin linda till varje pris, därav det stora halstablett-intaget. Fast man får ju vänta med tabletten in i det längsta ändå liksom (förpackningen ska ju räcka hela dagen!), ungefär till den tidpunkt då ögonen nästan ploppar ur ögonhålorna om man inte får hosta snart. Hemskt!

Jag blir lite ledsen för att detta elände gör att jag inte kan träna också. I  måndags var det t ex ett jätteroligt dansaerobics-pass som jag inte kunde gå på och idag ett MRL-pass... Jag vill ju så gärna!!

Men tror att det är lite bättre idag, dock. Och på söndag - när det är bugg igen - är jag naturligtvis frisk och på G igen! Dessutom vore det ju himla bra att vara frisk till nästa vecka då jag och Jockeskrutt ska ta oss upp till Dalarna för att fira pappsen som fyller 60 år.

Jag har i alla fall piffat upp mitt hostande liv lite genom att gå till frissan idag! Det blev toning, slingor och klipp - känns fräscht och fint! (Lite svårt dock att hosta - och även knarka halstabletter - när man sitter hos frissan, eftersom händerna är under det där skynket (man kan ju inte hosta utan att hålla för!), vilket fick till följd att ögonen nästintill ploppade ur sina hålor ett flertal gånger. Men jag överlevde, och ögonen är fortfarande på plats.)

Som vanligt envisas dom med att platt-tånga håret... och som vanligt vet ju alla som känner mig att jag inte orkar/hinner hålla på att platt-tånga det särskilt ofta. Så vilt och lockigt it is snart igen - typ imorgon efter duschen. :-P Men såhär KAN det se ut i alla fall!

Nu är det bara Jockes hår kvar, innan vi båda ser anständiga ut. Han är verkligen långhårig nu. Jag måste kanske ta tag i hans frisyr i helgen så vi inte får skämmas på pappas kalas...

Imorgon ska det komma en leverans till mig, apropå något helt annat - en sådan där öppen spis av fejk-modell, som man inte behöver någon skorsten till och tänder med spisbränsle. Den är anpassad för hörn och ser ut såhär...

Bild: Ellos

Det jobbiga är ju naturligtvis att jag måste stanna hemma några timmar från jobbet för att agera välkomstkommité till underverket. Dock skaplig tidsram - mellan klockan 10.00 och 12.00 - i alla fall. En annan jobbig sak är att de tydligen inte bär upp eländet åt mig. Jag lever därför just nu på något slags hopp att jag ska orka kånka upp den här för alla tre trappor på egen hand (Jocke är ju inte mycket till hjälp i det här avseendet). Om det skulle råka vara ett alltför stort paket för lilla mig får jag väl koppla på charmoffensiven och hoppas att leverans-killen (för jag antar helt fräckt att det är en kille) vaknat på sin bästa sida...

Jag tror att det kommer att bli superfint i alla fall! Jag saknar ju min braskamin som jag hade i huset, nämligen. Myyyyyys! Och kan man inte ha en riktig braskamin får man ta det näst bästa... Den är som gjord för mitt tomma hörn i vardagsrummet, dessutom.

Jag ska nog ställa något lila - typ ett stort fat - på den, tror jag.