Gräshoppor och svammel

Jag vågar inte gå ut i hallen just nu, för det har flyttat in en gigantisk gräshoppa där. Jag skämtar inte - GIGANTISK! Inte lika stor som jag naturligtvis, men jag är rädd för honom ändå. För att det är en "han", det är jag övertygad om. Den är säkert 1 decimeter i alla fall, kanske 1,5 med lite god vilja. Och så har den långa, äckliga spröt. Jag brukar inte noja så mycket över småkryp - men den här killen är så STOR. Jag måste få ut honom på något sätt. Jag vet bara inte hur. Jag vill ju inte TA i honom för allt i världen! Det ryser i hela kroppen bara jag tänker på det. Så jag tänkte blogga lite och samla mod istället...

På jobbet rullar det på...det känns som att semestern aldrig har hänt liksom. Vi har som vanligt mycket att diskutera i vårt kontorslandskap, mycket INTRESSANTA ämnen för det mesta faktiskt. Kniviga skattefrågor i all ära, men förra veckan funderade vi till exempel mycket över prinsessorna Victorias och Madeleines förlovningsringar och varför i all världen inte deras blivande män hade några ringar. Vi funderade också över hur det skulle bli när vigselringarna kommer på plats också, eftersom förlovningsringarna är så stora och blaffiga. Blir det inte konstigt då - för vi antog att även vigselringarna kommer att vara stora och blaffiga - med två stora blaffiga saker bredvid varandra? Är det inte snyggare då om en av ringarna är mer diskret utan stor sten liksom?

Och IDAG, mina vänner, hade A med sig en tidningsartikel innehållande svaret på våra böner...eller jag menar, frågor. Prinsessorna har tydligen valt en mer internationell stil där männen inte har någon förlovningsring. Dessutom så kommer vigselringarna tydligen att vara mer släta och diskreta. Skönt, då hade vi rett ut det. Så att vi kunde jobba vidare ostört en stund till...

...tills vi började fundera över nästa otroligt viktiga fråga; nämligen huruvida bröderna Rongedal är enäggstvillingar eller inte. De ser ju likadana ut. Fast när vi tittade på några bilder upptäckte vi att de kanske inte är så lika trots allt. Den ena har liksom lite mer spetsig näsa.

Till slut blev ovetskapen olidlig och A kom på den briljanta idén att vi kunde sms:a 118 118 och fråga. Man kan ju fråga "anything" nuförtiden, enligt reklamen. ARTON SPÄNN kostar det, rena rånet! Men det fick det vara värt. Så fick vi ju veta om de verkligen kunde svara på allt också. Och, pling! Några minuter senare kom svaret. Tydligen har bröderna själva i en intervju sagt att de är tvåäggs-tvillingar. Detta kunde tydligen utrönas från moderkakan på något sätt. Jaha. Och det kunde man ju faktiskt nästan se på näsorna också.

Bara av ren nyfikenhet så googlade jag frågan "Är bröderna Rongedal enäggstvillingar?" efter att vi fått svaret. Och då var ovan nämnda artikel den första träffen som kom upp. Så jag gissar att det är det de gör, de där "superupplysarna" på 118 118 - googlar efter svaren, alltså. Då tänkte vi att vi skulle sms:a en riktigt svår skattefråga och se hur de skulle lösa den. Vi har bara inte kommit på någon riktigt svår ännu.

Det kanske är ett roligt jobb att svara på sådana där idiotiska frågor hela dagarna. Särskilt där på lördagskvällarna när medelsvensson fått i sig några öl kommer det nog många kreativa frågor.

Och imorgon ska jag bara jobba halv dag, för då kommer A från Örebro och hälsar på! YES! Det blir jätteskoj. Så jag kanske får ta mig i kragen och försöka vräka den där gräshoppan nu, så min gäst inte vänder i dörren...

Jag undrar vart den är nu?