En hårtork mindre

Idag började dagen med att min hårtork brann upp. Eller det började i alla fall ryka oroväckande mycket om den och luktade en massa bränt hår. Mycket otäckt. Jag har dessutom lite skräck för det här med bränt hår, som bottnar i traumatiska (nåja...) upplevelser från barndomen...

Upplevelse 1) Jag går i första klass, är 7 år och det är juletider. Vi sitter i våra skolbänkar där vi har lagt ut en liten duk (som vi sytt själva i syslöjden) och på duken har vi ställt en liten kub som ska föreställa en ljusstake (som vi tillverkat själva i träslöjden) och i ljusstaken har vi ljus som brinner. Fröken läser ur en bok om Jesus, Maria, Josef och åsnan. Jag kommer mest ihåg åsnan, tänk att få rida till skolan på en åsna! Jag pillar på fransarna på duken, tycker att det knastrar lite vid örat. Plötsligt gastar någon "DET BRINNER I JENNYS HÅR!" och fröken ser lite smått panikslagen ut. Jag tror att alla klasskamrater samtidigt kommer och blåser på håret och faran är till slut över. Jag hade tofs (när man var liten hade man tofs, inte hästsvans), men det var lite oreda i tofsen som vanligt så en hårslinga hade liksom smugit sig in i ljuset...jag luktade bränt hår resten av dagen. Det var otäckt, minns jag. Inte att det luktade bränt hår, men att det brann så nära huvudet liksom... Det tog några år innan jag vågade tända ljus igen.

Upplevelse 2) Jag är några år äldre än i ovanstående historia och har nu precis kommit över min fobi över att tända ljus. Det är nyårsafton och jag och L ska tända tomtebloss. L:s tomtebloss råkar hamna i luvan på min jacka. Hennes far är dock snabb och undanröjer faran innan den har börjat. Incidenten påverkade dock inte min förmåga att forstätta tända ljus (och jag blev inte arg på L heller :) ).

Hursomhelst så får jag associationer av lukten av bränt hår. Och jag har stor respekt för eld. Det kanske var därför jag blev så paranoid av den här hårtorken idag. Jag fick några idiotiska idéer om att den kanske skulle kunna börja brinna fastän jag stängt av den och dragit ur kontakten. Så jag vågade inte ha kvar den i huset när jag åkte till jobbet. Den fick åka med i bilen. Jag vet inte vad jag tänkte riktigt, men kanske att det var bättre om bilen brann upp än huset? Hursomhelst så har bilen såklart inte brunnit upp och inte hårtorken heller. Och den ligger fortfarande kvar i bilen. Får väl åka till Återbruket med den vid tillfälle... Måste skaffa en ny också, snarast. Jag klarar mig inte länge utan.

Men i övrigt har det varit en bra dag, utan särskilt mycket dramatik. Det har blivit en del ätande dock. Smörgåstårta på jobbet för att fira av en kollega vid morgonfikat. Lunch ute vid en trevlig restaurang vid hamnen för att fira av samma kollega. Det var buffé så det blev en del, och bulle till efterrätt. Och smörgåstårta igen vid eftermiddagsfikat, eftersom det blivit så mycket kvar. Vi har döpt den här dieten till "Ur trim", den är mycket effektiv. Till sist var det afterwork på kvällen då det så klart skulle ätas lite till....(tur att jag var ute en timme i skogen med hundarna i morse, så att jag åtminstone har kompenserat lite grann för alla dessa matintag).

Men det var trevligt med AW. Tråkigt att kollegan ska sluta, hon är en sån där riktig klippa som man alltid går och frågar när saker och ting blir komplicerade. Men vi pratade lite om Ernst Kierchstieger (någon hade tydligen sett honom och han var inte barfota) och gamla barnprogram (mest Björnes magasin) och så kändes det lite bättre i alla fall.

Föresten så gjorde jag en liten hämndaktion idag på det practical joke jag blev utsatt för igår. Jag och en kollega tryckte också på alla knappar i hissen innan vi gick ur. Busigt va...?