"Det är 18 veckor kvar till jul...!"

...är det första man möts av när man hasar in i kontorslandskapet på morgonkvisten. YES! Vad upplyftande det känns.

Och fem minuter senare ringer telefonen. Herregud, jag har ju inte ens hunnit slå på datorn! Och jag är ju helt utloggad hela jag efter semestern. Vem är jag? Var är jag? Vad gör jag här? Vad gjorde jag för fyra veckor sedan? Vem ringer nu? Jag kommer inte ihåg nånting. Vad vill någon? Vänta, ska bara kolla i akten. Ursäkta, jag har haft semester och är inte på banan riktigt än. Säger nåt bra. Antecknar. Lägger på. Får ta tag i det där senare.

Men efter ett morgonfika, lite kackel med tjejerna i landskapet och lite strukturerande av hjärnceller börjar saker och ting falla på plats igen. Det känns som vanligt, nästan som att jag aldrig varit borta.

På morgonfikat hade vi en intressant diskussion om Brolles hår och vilka godisar som Elin Lanto skulle köpa på macken i Enköping. Några lyckostar (?) till kollegor bor ju där och brukar se kändisparet då och då. Han ser tydligen inte klok ut i huvudet i verkligheten heller. Undrar hur han skulle se ut om han inte sprejade upp håret sådär? Måste ju vara en konstig klippning därunder. Jaja.

Vi har också hela dagen haft en hätsk diskussion via mail om det är för mycket att lägga 100 spänn var till chefens 60-års present. Nästan komiskt att följa diskussionen faktiskt. Väldigt modernt att föra samtalet över mail också.

På mitt jobb är också matlådorna ett hett samtalsämne vid lunchtid. Man får skämmas om man har korv och makaroner. Men om man har något riktigt kulinariskt som doftar gott så kan man få många avundsjuka blickar. Och har man tur (eller otur) kan man få maila receptet till typ 100 kollegor. Själv hade jag ingen aning om vad jag hade i min matlåda idag förrän jag öppnade den. Bara grabbade en ur frysen i morse och hoppades på det bästa. Det var spaghetti och köttfärsås. Det är okej, men jag får nog inte maila ut något recept... Idag var det mest fokus kring det "krig" som pågår mellan två kollegor om vem som har störst salladsburk. Mycket underhållande. "Han" hade en riktigt stor burk idag, full av sallad. Nästan synd att jag inte är på plats imorgon för att se om "hon" tar en glassburk imorgon, som hon hotade med...

När jag skulle åka hem såg jag att räcket framför bilen på parkeringsplatsen måste ha flyttat sig närmare bilen. Hm. Eller så var det så att jag parkerade väldigt nära räcket? I alla fall så nuddade extraljusen räcket, det var nog inte ens en millimeter emellan. Blev lite orolig och fick otäcka flashbacks. Jag har nämligen råkat köra sönder extraljus förut, och dom är inte billiga ju. När jag hade min volvo förut, med två extraljus på, skulle jag parkera på mitt dåvarande jobb utanför en mataffär. Det stod en betonggris där. Hungrig måste han ha varit också, för han åt upp det ena extraljuset. Eller okej, jag körde rakt in i betonggrisen och kraschade det. Extraljuset alltså, inte betonggrisen. Klantigt. Sen när jag åkte hem så kraschade jag det andra inne i carporten. Dubbelklantigt.

Jag har börjat inse att jag nog har begåvats med en klantighets-gen. Jaja. Men den här gången klarade sig extraljusen i alla fall. Och så är det ju "bara" 18 veckor kvar till jul.