Den hemska dagen

Så var den här hemska dagen över, som jag har nojat mig över så länge. Fast jag tror att det har gått ganska bra. Men man lär sig ju aldrig att det inte är någon mening med att gå runt och noja och oroa sig för saker som inte har hänt än....

Lämnade in Svante på Strömsholm på morgonen. Han var väldigt orolig i väntrummet och så. Han kände säkert av att JAG var orolig. Det är dumt. Ledaren ska ju inte förmedla sådana känslor till sin följeslagare. Ledaren ska vara lugn och harmonisk i alla situationer ju. Men ibland är det inte lätt att vara en bra ledare...så är det med det. För jag VAR orolig för min skrutt. Bara att lämna honom där med en massa främmande människor, han som är en sådan matte-gris...

Men såklart var de snälla. Och de gjorde nog ett bra jobb också. De sövde ner honom och gjorde en så kallad lungsköljning. Om jag har förstått det hela rätt har de alltså tagit prover från lungorna för att få lite mer rätsida på alla de här lunginflammationerna. De tar några dagar innan proverna är klara, så jag får vänta på ett telefonsamtal.

Och nu är han alldeles groggy efter narkosen. Bakbenen hänger liksom inte med och han vinglar. Det var svårt att kissa tyckte han, svajigt på tre ben ju. Enligt hemgångsrådet var det normalt. Det ska visst gå över efter lite vila, man skulle gärna täcka över honom med en filt. Han har fått min morgonrock och ligger och snusar nu.

Bortsett från alla vändor fram och tillbaka till Strömsholm, har jag faktiskt jobbat lite idag också. Inte mycket, men lite. En anledning till att det inte blev så mycket var att bägge hissarna var obrukbara idag. Det flyttar nämligen in nytt folk i huset och deras möbler skulle tydligen åka upp och ner i hissarna. Således blev vi andra förpassade till trapporna. Då är det jobbigt att "bo" på våning 7. Mina ben var som spaghetti när jag kom upp och man flåsar så mycket så man inte kan föra en vettig konversation med någon på flera minuter. Så, springandet i trapporna har alltså också tagit en del tid idag.

Men nu ska jag förflytta mig till soffan och njuta av att den här nojar-dagen snart är till ända. Och jag hoppas att onsdagen går fort så att det blir torsdag snart. För då kommer I. Och honom längtar jag efter ju.